Kvalitet

Kvalitetssäkring

I vårt avtal med Nyköpings kommun har vi åtagit oss att aktivt arbeta med kvalitetsutveckling. På Betelhemmet arbetar vi med ett lokalt kvalitetsledningssystem som är anpassat efter vår verksamhet. Det har sin grund i ISO 9001.

Betelhemmets grundfilosofi är att rutiner ska beskriva hur en uppgift utförs. Det är därför viktigt att uppdatera rutiner så fort förutsättningar förändras, så att rutinen speglar ”verkligheten”.

En rutin skrivs för att alla ska göra likadant, varje gång, oavsett vem som utför uppgiften. Det krävs en hel del arbete för att uppnå detta, men det underlättar när personalen hela tiden tänker problemlösande. Det är viktigt att allas åsikter blir hörda.

På Betelhemmet bygger vi upp vårt kvalitetssystem med grundtanken att de lokala rutiner vi har ska vara så heltäckande och tydliga att vem som helst ska kunna komma hit och få verksamheten att fungera.

 

Processbeskrivning 

I kvalitetsarbete är det viktigt att alla är engagerade och att alla känner sig delaktiga i förändrings/ förbättringsarbetet. 

Så fort ett problem dyker upp ställer vi oss frågorna:

1. Vad har hänt?
2. Varför hände det?
3. Vad kan vi göra för att det inte ska upprepas?

Utifrån dessa frågor fortsätter arbetet med hela personalgruppen.

• Diskussion om vad som är högsta prioritet att förändra.
• Vid behov kontaktas läkare eller paramedicin för konsultation och rekvirering av hjälpmedel.
• En rutin skrivs, som personalen får kommentera.
• Rutinen renskrivs efter revidering.
• Vid nästa APT-möte införs rutinen. Personalen informeras om rutinen och eventuella förändringar i arbetet som det innebär. 
• Tid för utvärdering bestäms. Då diskuteras om det har blivit bättre eller om något ytterligare ska ändras.
• När den nya rutinen är reviderad införs den permanent.
• Därefter uppdateras rutinen minst en gång per år.

 På våren har vi en genomgång och uppdatering av befintliga rutiner, så att alla är aktuella inför semesterperioderna.

 

Riskbedömningar.

På kvalitetsmötet (en gång i månaden) diskuterar vi om det har blivit några förändringar i miljön för de boende och vilka risker det kan innebära.

Vi arbetat även aktivt med vårt lokala händelserapporteringssystem. Där rapporteras förutom händelser (avvikelser) även situationer som hade kunnat leda till en avvikelse.

Så här arbetar vi:

• En situation uppstår.
• Analysera risken.
• Dokumentera på en händelserapport.
• Händelserapporten lämnas till sjuksköterskan som avgör prioritet.
  Hög prioritet: Om det är en händelse (avvikelse), dokumentera i Pro Capita och lämna händelserapporten till verksamhetschefen för omedelbar åtgärd.
  Låg prioritet: Om det är en mindre brådskande händelse (avvikelse), dokumentera i Pro Capita, invänta kvalitetsmöte för diskussion och beslut.
• Situationen diskuteras på kvalitetsmötet.
• Eventuella förändringar i arbetsutförandet diskuteras.
• Rutin upprättas för att förebygga att situationen uppstår igen.
• Rutinen och arbetsförändringar införs vid APT-möte, en gång i månaden.
• Efter förutbestämd tid utvärderas rutinen/ förändringen och vid behov omarbetas de.
• Rutinen/förändringen blir permanent införd och uppdateras minst en gång per år 

 

Egenkontroll av verksamheten

Granskning av Sol-dokumentation.

Verksamhetschef kontrollerar att dokumentationen är adekvat, informativ och ”åsiktsneutral”.

Verksamhetschef kontrollerar att genomförandeplaner är aktuella.

 

Läkemedelshandering.

Sjuksköterska kontrollerar läkemedelskunskapen hos omvårdnadspersonalen.
Sjuksköterska kontrollerar hantering av läkemedel vid disposition.
Sjuksköterska kontrollerar signeringslistan.
Sjuksköterska kontrollerar medicinskåpens innehåll.

 

Statistik från händelserapporter.

Verksamhetschef sammanställer statistik från händelserapporter en gång i månaden till kvalitetsmötet. Där upprättas åtgärdsplaner för att förebygga att händelser (avvikelser) upprepas. Utvärdering görs månaden därpå.

 

Rutinkännedom.

Verksamhetschef kontrollerar att personalens omvårdnadskort (detaljerad information om boende) är aktuell.
Verksamhetschef kontrollerar att personalen vet hur de söker information i de lokala rutinerna.
Verksamhetschef och sjuksköterska kontrollerar kunskap kring basala hygienrutiner.
Verksamhetschef kontrollerar att personalen vet var katastrofpärmen finns och vad den innehåller.

 

Boenderåd/ brukarenkät.

Verksamhetschef har boenderåd ca 5 gånger per år. Där diskuteras bla. hur de boende upplever omvårdnaden och bemötande från personalen.

Nyköpings kommun skickar ut en brukarenkät en gång per år. Resultatet analyseras och används i förbättringsarbetet.

 

Hantering av klagomål och synpunkter

I Betelhemmets kvalitetssystem har vi lokala rutiner för hur vi ska hantera klagomål från boende, närstående eller externa aktörer.

All personal är informerad om att dokumentationen är viktig, därför tillhandahålls blanketten: Synpunkter och klagomål från kund till personen som har klagomål/synpunkter. Personalen använder sig av händelserapporter.

Därefter finns en given arbetsordning:

• Verksamhetschefen mottar Synpunkter/klagomålsblanketten. Gör en prioriteringslista av åtgärder.
• En bekräftelse på att synpunkten/klagomålet är mottaget ges till den som lämnat in klagomålet. Se blankett: Bekräftelse på att synpunkter och klagomål tagits emot.
• Om Synpunkten/klagomålet kommer från en boende ska verksamhetschefen tala med den boende snarast för att få en utförlig förklaring och visa sitt engagemang.
• Om det berör en personal ska verksamhetschefen snarast tala med den berörda för att höra dennes version.
• Samtalen med de berörda parterna dokumenteras.
• Vid behov upprättas en personlig handlingsplan för den berörda, som delges denna.
• Verksamhetschefen meddelar den som lämnat in synpunken/klagomålet om vilka åtgärder som är vidtagna.
• Ärendet tas upp på APT-möte så att all personal blir informerad.
• Vid behov görs en Lex Sara anmälan som lämnas till Nyköpings kommuns MAS.

 

Patientsäkerhet

Om man vill läsa mer om Betelhemmets specifika arbete kring patientsäkerhet så kan man läsa hela patientsäkerhetsberättelsen nedan.